Visar inlägg med etikett anna odell. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett anna odell. Visa alla inlägg

måndag 31 augusti 2009

Odells framtid är säkrad

En sak är säker – ingen har missat vem Anna Odell är. Hon har på så sätt lyckats i sitt verkliga uppsåt att bli känd, och som känd kan hon fortsätta med vad hon vill, tjäna pengar på vad skräp som helst, för folk kommer att betala för en äkta Odell

Hon har tänjt ut vad som kan och vad som inte kan göras ännu längre, för att det är så många sk konstnärer ser möjligheten till framgång och att kunna tjäna pengar, dvs är man inte bra så kan man tänja på gränser och se ut att vara nyskapande, de stora tidningarnas kultursidor är så korkade att de varenda gång köper och går på sånt med hull och hår, vilket i sig är patetiskt och säger mycket om dem som jobbar där. Odell är ju kultursidornas ny alilla kelgris och då är ju framtiden säkrad.

Anna Odell kan glädjas åt en halvdan dom, för det kommer säkert bli flera överklaganden och då kan hon fortsätta med sin grej och väva in rättegångar osv i all evighet i det hon gör, inte för att det är bra, men hon är känd,

SvD DN AB SDS EXP smp KB DN AB SvD DB POL DN DN DN SDS

måndag 24 augusti 2009

Skall man vara krass, och det ska man

Ska man vara krass så har hela den här pinsamma historien bara en vinnare och resten är förlorare.

Vinnare är Anna Odell som har lyckats med vad ingen annan sistaårselev på Konstfack lyckats med, hon har blivit känd av hela svenska folket, och för att en konstnär (eller vad man nu skall kalla henne) skall kunna tjäna pengar så krävs att hon är känd.

Anna Odells agerande är egentligen bara en fortsättning på det som drogs igång av dockusåpa kändisarna såsom ”Robinson Robban”, dvs alla medel är tillåtna, och man gör det mesta av alla situationer.

Anna Odell kan ju hävda att allt är en del av hennes installation, klipp ihop allt t om rättegången och sälj det hela som en installation som går över flera månader

SvD DN AB AB SvD DN SvD BLT

torsdag 6 augusti 2009

Den läskiga verkligheten kommer på besök

Jobbigt för Konstfack när verkligheten gör sig påmind. När man som alla andra delar av samhället, man plötsligt inser att allt man gör påverkar sin egen verksamhet, i possitiv eller negativ riktning.
När nu Konstfack upptäcker att inredset från storföretagen och övriga har minskat, så visar det sig att det inte är alltför många som vill se sin foretagslogga tillsammans med det som Konstfack anser är konst, typ egendomligheter av NUG och Anna Odell

Å andra sidan har vi en lågkonjuktur och varför skulle den inte påverka företagens vilja till samarbete? Sen hjälper det inte Konstack att man släpper fram,och försvars och stället sig bakom Odell och liknande patetiska verk

måndag 25 maj 2009

Har inget med kvallitet att göra

Nu är det publikrekord på Konstfacks vårutställning, alla vill se vad Anna Odell har gjort, men det har ju inget med kvallitet att göra. Anna Odell hittade ett sätt att bli känd på och nu är hon det, att hon använder sig av andra och bristen på empati för de som blir utsatta för hennes experiment är väl ännu tydligare att hon vill bli känd till vilket pris som helst. Nu är hon känd och nu kan hon få betalt för sina ”verk”. Kul för henne, samtidigt är det ett lågt betyg på vår samtid och vår kultur.

SvD SvD



onsdag 13 maj 2009

Så fruktansvärt uselt

Det är ju inte konst ens, det är bara dåligt. Anna Odells omtalade installation eller vad man nu skall kalla det, visar sig att den infriar de lågt ställda förväntningarna, eller den är ännu sämre faktiskt. Om man inte är bra som konstnär så får man hitta på nått annat sätt att bli känd, det verkar vara så som Odell resonerat, åk ut själv och titta och bli bedrövad, men runtomkring finns en hel del annat spännande som tål att ses. Det tråkiga är bara att den del som är riktigt usel är även den som blir mest känd.


SvD SvD SvD SvD SvD AB DN DN SDS VG

lördag 9 maj 2009

Vadå konst

Anna Odell har nu gått ut med varför hon genomförde den sk psykbluffen. Jo hon har själv erfarenhet från psykvården, och tyckte att ett dygn som intagen igen skulle visa hur dum och dålig den är. Hon har verkligen hittat nya infallsvinklar när det gäller konst, tänk att ett personligt missnöje kan återupplevas och på så vis bli konst. Jag blev en gång själv indirekt inblandad i en konflikt med en borderline person (allt är antingen svart eller vitt, inget däremellan) det var en ganska otrevlig upplevelse, om jag gick på konstfack så skulle jag kunna söka upp personen och återuppväcka konflikten, och sen kalla detta mitt examensarbete på konstfack. Någon form av självkritik och insikt måste väl ändå konstfacks lärare och ledning kunna uppvisa, för att godkänna detta är ju bara pinsamt.

Kontentan är ju att allt är visst konst enligt Konstfack, och visst ligger konsten i betraktarens ögon. Men om allt kan ursäktas som konst och därför på något sätt fredas hamnar vi i en minst sagt konstig och otrevlig värld.

Vad Odell vill göra som konstnär när hon lämnat Konstfack är helt upp till henne, och hon får då personligen ta ansvar och konsekvenser för sitt handlande, men att i skyddet av hon är elev på en statlig skola genomföra nått sånt här är faktiskt pinsamt både för henne och skolan


AB AB AB DN DN SvD

måndag 16 mars 2009

Anna Odell och den oändliga installationen

Snacka om media exponering som Anna Odell från Konstfack får. Om hon var riktigt beräknande så kan det vara så att allt vi ser med spelad? psykisk sjukdom osv är en del i en oändlig installation som hon kan hålla på och driva i åratal. Vi vet ju hur långsamt rättvisans kvarnar mal så vi kan ju få dras med hennes installation i åratal då hon nu är misstänkt för fyra brott där visst någon kan rendera fängelse, och då kan ju även fängelsevistelsen vara en del av hennes installation. Den som lever får se.

SvD AB DN DN2

onsdag 4 mars 2009

Skrevs Odell ut för fort från psykakuten?

Anna Odell kanske inte fejkade när allt kommer omkring, antingen har hon helt missat varför folk har reagerat eller så hade det varit bäst att låta henne sitta kvar ett tag (hon ville ju in själv), om hon som färdig konstnär har lust att bryta mot lagar och bete sig, så kör på bara, men då får hon själv ta konsekvenserna av sitt handlande (som i hennes fall lika gärna kan vara en smart genomtänkt reklamkampanj för henne själv, vilket hon självklar förnekar)

Hon går på en statlig skola för statlig utbildning av konstnärer. Den statliga skolans ledning har visst även den missat vad den är och tror att konsten visar sin frihet genom att bryta mot lagar och förstöra osv. (visst har skolan ett visst ansvar för vad som händer när ledningens syn blir rådande, kan det för svaga själar vara svårt att se vad som är rätt och fel)

I DN säger Odell att hon är konstnär och inte bra på att prata, när man läser den intervjun så går inte annat än att hålla med, det där med konstnär vet jag inget om, men inte blir hennes sak bättre av att hon yttrar sig.


Aftonbladet AB2 DN DN2 SvD SvD2 SvD3

torsdag 19 februari 2009

Vet Konstfacks rektor vad som är konst?

Är det konstnären som bestämmer vad som är konst?
- det tycker nog många konstnärer, men är det konst om bara den som utför det uppfattar det som
konst? Nja det är väl inte så enkelt, då kan jag anse att min blogg är konst
- om man inte når ut med att det man gör är konst, så kan det knappast heller kallas konst, men bara
för att man nått ut med det man gjort, så behöver det inte heller kallas konst, filmen med den
förstörda t-banevagnen såldes ju i två kopior, men det var för att det blivit en mediahappening kring
det hela och då blir händelsen värd pengar. Samma sak med PsykAnna hon och hennes alster, de
kommer också vara värda pengar en dag. Just pga att hon betedde sig som hon gjorde och blev känd
som PsykAnna.

- Faktum är det att det är nog betraktarna som avgör om det är konst eller inte.

Sen blir en del upprörda över att Konstfacks rektor blir uppkallad till utbildningsutskotten, man kan undra om samma personer skrikit över att rektorn på Handels blivit uppkallad med bakgrund av att några studenter t ex gjort lagvidriga aktieaffärer och lurat folk som ett examensarbete. Självklart har utbildningsutskotten all rätt i världen att undra vad rektorn kommer att vidta för åtgärder för att säkerställa kvaliteten, eller vad de nu kommer att prata om

SvD DN

söndag 15 februari 2009

Konstigt men allt är visst konst

Visst är det bra att konstfack har infört etiska riktlinjer, man det vore ju bra om de kommunicerades ut till lärare och elever på skolan, i fallet Odell verkar det ju antingen inte ha skett eller så kan man ju se det som en konst att bryta mot dessa riktlinjer, en typ av installation varje gång man gör det.

Hur KONSTigt är det egentligen när först så får en elev ställa ut sin film där en vagn sprayas helt ner när övriga passagerare tittar på, och sen hoppar gärningsmannen ut genom ett sönderslaget fönster, sen kommer någon på Konstfack på att ajdå det här kan ju de enkla människor som inte går på eller är knutna till konstfack missförstå och bli upprörda över, låt oss skriva etiska regler så alla blir glada.

Ibland kan det ju vara en konst att tänka efter före, man kan undra vilka värderingar konstfack ger sina elever, något som man inte verkar ta upp är respekt för andra, hur kul kan det varit att åka i en vagn som någon samtidigt förstör

Kul är det ju också med galleriägaren Andreas Brändström som tycker sig känna energi från Grafittin i filmen och om man tycker att grafittin är ett problem så får man ge sig på grundproblemet (vad han nu menar det är)
Vissa anser ju att det på deras eget skruvade sätt är en konstform när de springer runt på stan och misshandlar folk, och vem kan då i konstfacks förvirrade värd var den som dömer om det är så eller inte, det kan ju vara nästa sistaårselev

Men några stora konstnärer han ju kommit fram genom eller åtminstone efter att det har klottrat /målat i tunnelbanan, må vara i en annan omfattning och av en annan dimension, så helt utan komplikationer är det ju inte

Rekommenderar en titt på den tyvärr nu i AIDS döde Keith Haring:s officiella sida
http://www.haring.com/
Hans verk går idag för enorma summor


SvD SvD2 DN AB AB2

torsdag 12 februari 2009

I Konstfacks lilla värld

Då uppenbarligen ett antal konstnärer och lärare på Konstfack tappat perspektivet, så finns inget annat att göra än att förklara hur saker och ting ligger till

Det är alltid så att man kan väl i alla delar av livet konstnär eller inte konstnär göra i stort sett vad man vill så länge man inte skadar eller förstör för andra.
Om man som grävande journalist infiltrerar organisationer för att sätta missförhållanden under ljuset, eller för att föra en debatt, så kan även det många gånger vara ok. Anna Odell är väl student på Konstfack och inte Journalisthögskolan, så inte borde projektet vara ett försök att avslöja några missförhållanden eller liknande, om så var fallet borde hon byta utbildning.

Så vad var då orsaken till hennes tilltag där hon utnyttjade polisen och psykvården samt enligt utsago skrämde andra intagna på kliniken, jo att marknadsföra sig själv, och hon har lyckats med bravur. Oavsett vad som kommer ut ur detta så kommer hennes sk projekt, när det väl är slutfört att väcka uppmärksamhet som inget annan installation, målning eller projekt som hennes studiekamrater gjort kommer att gör, för hon är den kände Anna Odell.
Hon kommer också framåt i tiden få mycket mer uppmärksamhet för sina verk, vad det nu är hon gör, än hennes studiekamrater.
Så det är bara att önska psykAnna lycka till, smart grepp, eftersom konsten står över allt annat och uppenbarligen en konstnär inte behöver visa några som helst hänsyn, allt i konstens namn, så kommer vi nog få se mer spektakulära marknadsföringsknep av andra konstnärer och Konstfacks studenter.


DN