Nu händer det igen, läkare gör fel och patient dör, denna gång ett barn.
Läkarna ser sig själva många gånger som gudar, de får inte ifrågasättas, och det är enorm prestige att vara läkare. En läkare gör ju inte fel, och om de gör fel, så framhåller en totalt enig läkarkår att dels så är det svåra frågor de jobbar med, det gäller ju liv och död ibland, och dels är de också bara människor. Men det sista gäller bara om de gör fel, annars är det en grupp människor som står över oss andra, några som ej kan ifrågasättas, dags att läkarkåren inser att de som vi övriga är dödliga och kan göra fel, som vi andra så får de ta konsekvenserna av detta. Det är även dags för kåren att hantera den enorma prestigen som finns hos många läkare och inse att det är ett problem.
Svårigheten för många läkare att erkänna att de inte vet när en patient kommer med ett problem skapar ett helt oacceptabelt lidande och frågan är om den prestigen är något som ligger bakom många av de fel som begås, om läkaren istället säger som det är att den inte vet utan ger en remiss till specialist så lär hela samhället tjäna på detta. Men som sagt var då är det dags att kliva ner från de höga hästarna.
Det måste bli ett slut på den attityd som många läkare har, de är inga ofelbara gudar, utan de arbetar i ett service yrke, och skall betjäna sina kunder dvs patienterna på bästa sätt, och det kan innebära att de blir tvungna att skicka patienten vidare för att de själva inte kan eller vet hur patienten/kunden skall bli frisk, punkt slut
SvD SvD SvD SvD